Content on this page requires a newer version of Adobe Flash Player.

Get Adobe Flash player

E martė
7 shkurt 2012
Prishtinė Drifting Snow
-10°

Rrugėt nė ndėrtim rrisin koston e transportit

Lavdim Hamidi | 02-09-2010 10:10 CET

Prishtinė. Fillimi i ndėrtimit tė rrugėve tė shumta dhe mungesa e rrugėve alternative nė vend i ka qitur nė situatė tė palakmueshme prodhuesit kosovarė. Pėrfaqėsuesit e komunitetit tė biznesit alarmojnė se pėr shkak tė njė situate tė tillė, prodhuesit vendorė ndodhen nė njė situatė tė vėshtirė, tė cilėt po pėrballen me rritje tė kostos sė transportit.

“Mė lehtė vjen njė kamion nga Serbia, Novi Pazari, apo Maqedonia, sesa qė prodhuesit kosovarė po arrijnė t’i dėrgojnė produktet e tyre nga Prishtina nė Pejė”, shprehet Safet Gėrxhaliu, kryetar i Odės Ekonomike tė Kosovės.

Edhe Bashkim Osmani, pronar i fabrikės pėr prodhimin e lėngjeve “Laberion”, e konfirmon njė gjė tė tillė.

“Mė herėt mallrat nė Prizren i kemi dėrguar pėr dy orė, tani na nevojiten sė paku 4 orė. Nė vend se tė dėrgojmė dy herė mallra brenda ditės, tani mezi po arrijmė njė herė tė dėrgojmė mall nė qytete tė ndryshme tė vendit”, shprehet Osmani.

Sipas tij, pėr shkak tė kaosit nė komunikacion edhe shpenzimet e transportit janė ngritur, ndėrsa drejtuesit e kamionėve nuk mund tė jenė mė efikas pėr shkak tė komunikacionit tė ngarkuar.

“Transporti deri nė Prizren mė herėt na ka kushtuar 50 euro, ndėrsa pėr shkak tė vonesave tė mėdha kjo kosto tash ėshtė ngritur nė 100 euro”, shprehet Osmani.

Kryetari i OEK-ut pėrkrah iniciativat e nivelit qendror dhe atij lokal pėr pėrmirėsimin e infrastrukturės rrugore nė vend, mirėpo, sipas tij, kėto institucione duhet tė jenė mė azhure nė punime, pasi qė, siē thotė ai, komuniteti i biznesit po ballafaqohet me vonesa tė shumta dhe ngritje tė kostos sė transportit. Kjo situatė, sipas tij, e rėndon edhe mė shumė gjendjen e prodhuesve vendorė, tė cilėt ndodhen nė njė situatė tė palakmueshme pėr shkak importit tė madh tė mallrave nga vendet e rajonit.

Ai thotė se qė punimet nėpėr rrugėt e Kosovės tė pėrfundojnė brenda afatit tė paraparė, duhet tė ekzistojė njė monitorim pėr implementimin e projekteve.

“Duhet tė ekzistojė njė monitorim i mirėfilltė nė implementimin e projekteve, nė mėnyrė qė tė mos ballafaqohemi me njė situatė tė tillė”, shprehet Gėrxhaliu.

Nga ana tjetėr, zėdhėnėsi i Ministrisė sė Transportit, Xhevdet Pozhari, thotė pėr “Zėrin” se nė pėrgjithėsi projektet rrugore pėrfundojnė brenda afatit tė paraparė. Duke folur pėr vonesat nė pėrfundimin e rrugės Fushė-Kosovė- Sllatinė, Pozhari ka sqaruar se kėto vonesa kanė ndodhur pėr shkak tė dimrit tė gjatė gjatė vitit tė kaluar, ku ekspertėt kanė rekomanduar qė tė mos punohet gjatė kėsaj stine. Ai ka bėrė tė ditur se shtresa e tretė e asfaltit nė kėtė rrugė do tė shtrohet sė shpejti me gurė vullkani.

Pėrpos vonesave gjatė muajve tė dimrit, Pozhari thotė se nė kėtė rrugė kanė pasur probleme edhe me shpronėsim, tė cilat i kanė ngadalėsuar punimet. Edhe nė raportin e kėtij viti tė Bankės Botėrore pėr Kosovėn, thuhet se azhurnimi i infrastrukturės sė transportit ėshtė i nevojshėm pėr tė zvogėluar kohėn dhe koston e transportit.

Sipas kėtij raporti, infrastruktura e transportit ėshtė lėnė shumė anash gjatė viteve 1990, dhe konflikti qė ka arritur kulmin me bombardimin e NATO-s nė vitin 1999 ka shkatėrruar ose bėrė tė papėrdorshme komponentė tė rėndėsishme tė infrastrukturės sė transportit. Pas luftės, janė bėrė rindėrtime tė mėdha nė rrugėt kryesore dhe rrjetet e rrugėve, urave dhe tuneleve, kryesisht tė financuara nga komuniteti donator. Megjithatė, ndarja e resurseve pėr veprimet e rindėrtimit pas luftės qė janė fokusuar me tė drejtė nė ndėrtimin e infrastrukturės rrugore dhe tė rrugėt kryesore, bashkė me pėrkrahjen e kufizuar nga burimet vendore, ka pasur si rezultat mirėmbajtje joadekuate.

Rezultati i kėsaj ėshtė njė ngarkesė e konsiderueshme e mirėmbajtjes nė rrjetin e rrugėve, veēanėrisht nė rrjetet sekondare dhe lokale tė rrugėve.

2.0/5 (3 votë/a)

Reduktime tė ashpra, KEK-u nė gjendje tė rėndė

Reduktime tė ashpra energjetike do tė pasojnė ditėt nė vijim pėr shkak tė mbingarkesės, pėr shkak se Korporata Energjetike e Kosovės (KEK), ėshtė e paaftė tė prodhojė energji sa ėshtė rritur kėrkesa. Zyrtarėt e KEK-ut kanė kėrkuar nga konsumatorėt qė tė kursejn sa mė shumė, nė...

Hamza: Kosovėn s’e ka prekur kriza

Kosovėn s’e ka prekur kriza financiare. Deri mė tash ėshtė gjendja e mirė. Kėshtu ka deklaruara ministri i Financave (MF), Bedri Hamza, tė premten gjatė njė debati me temėn “Kosova nė krizė, apo afėr krizės”, i organizuar nga Qendra pėr Hulumtime Strategjike dhe Sociale “ST...

Content on this page requires a newer version of Adobe Flash Player.

Get Adobe Flash player

Content on this page requires a newer version of Adobe Flash Player.

Get Adobe Flash player

Content on this page requires a newer version of Adobe Flash Player.

Get Adobe Flash player

NGA RUBRIKA

Blerėsit potencialė i zvogėlojnė pagat nė PTK

(E plotėsuar) Menaxhmenti i Postė-Telekomit tė Kosovės (PTK), tė premten e kaluar, ishte kujdes...

Edhe 10 milionė euro pėr import tė energjisė

Hiē mė pak se 10 milionė euro janė paraparė tė shpenzohen pėr import emergjent tė energjisė ele...

Content on this page requires a newer version of Adobe Flash Player.

Get Adobe Flash player

Ky portal mirėmbahet nga NPIB "Zėri". Materialet dhe informacionet nė kėtė portal nuk mund tė kopjohen, tė shtypen ose tė pėrdoren nė ēfarėdo forme tjetėr pėr qėllime pėrfitimi, pa miratimin e drejtuesve tė "Zėrit". Pėr ta shfrytėzuar materialin e kėtij portali, obligoheni t'i pranoni Kushtet e pėrdorimit. Tė gjitha tė drejtat janė tė rezervuara © 2010 Portali "Zėri" | redaksia@zeri.info | marketingu@zeri.info | Tel: 00 38 24 90 71 & 00 38 22 24 51